Sitter på tåget hem från en föreläsning, snön bara vräker ner! Inga förseningar för tågen än i alla fall, får se hur länge det håller i sig..

Ikväll ska jag hoppträna Quinto i Ballingslöv, har ett nytt bett som jag ska testa på honom (likadant som han alltid har hoppats på tidigare), ett Nathe Flippanbett. Fick beställa det från Belgien då det inte fanns några tvådelade i Sverige, hmm. Kan ta en bild på det senare!

Suck, snön har anlänt till Skåneland. Och nej, jag är inget fan av snön av den anledningen att jag har hästar. Visst, det är jättefint med vinterlandskap. Men oavsett om det är minus femton grader eller nollgradigt och snön faller horisontellt - så måste hästarna tas hand om lika mycket, om inte mer, som på somrarna. Det funkar inte med "usch vilken storm det är, idag stannar jag inne och tittar på film!". Jag erkänner att det är mysigt med långa vinterritter i snön men man fryser precis lika mycket om fötterna ändå oavsett om man tar på sig så mycket tills man blir så orörlig att man knappt kommer upp på hästen. Hästarna får snöstyltor under tassarna. Och jag avskyr att frysa. Och ridhus kan vara det kallaste som finns.

 

För att inte låta så negativ kan jag nämna en positiv sak med snön - de blir inte leriga när de rullar sig! (Dvs, tills snön smälter och geggan kommer).

 

Det hade inte varit helt fel att göra som storebror Zetterman - flyga med hästarna till Mexico över vintern (kära Tomten, att köra ner hästarna till sydligare breddgrader hade funkat minst lika bra. Eller kära Vädergud, varför inte skippa snön i Skåne helt? Ni kan väl förhandla om det. Tack på förhand, mvh gnällig tjej).

 

Passande nog så hittar jag ingen mysig vinterbild, så ni får en på mig och Lupin från maj i år. Tyvärr avslöjar ju kvinnan i bakgrunden att det var väldigt blåsigt och kallt just den dagen - men det ser somrigt ut.

La Quinto är en valack -02, e. Quite Easy - Concerto II, ca 171cm i mkh

 

Vi har haft en lite svårare start men vi tränar och tränar, det håller på att lösa sig. Planerar att börja tävla nästa vår.

En s.k. "millimeterhäst" - vill ha allting serverat och är inte förutsättningarna hundraprocentiga så vågar han inte alltid hoppa.

 

Vi börjar med Lupin som är ett sto född -04 e. Tornesch - Pentagon, 170cm i mankhöjd.

 

Det började i februari, min tränare ringde och sa att han hade en elev som skulle sälja sin häst som han trodde skulle passa perfekt till mig. Ägaren körde ner henne till min tränare och jag fick provrida ett par veckor och allt bara stämde.

 

Vi startade vår första tävling den 15e april 2012 på två enmetersrundor, och fick 3e resp 6e placering. Därefter flöt det bara på - 6e plac 1.00m, 5e plac 1.10m, 4e plac 1.05m, 7e plac 1.00m. I våra åtta första starter var vi nolla och placerade i sex utav dem.

 

 

Sedan blev hon halt över sommaren pga ett dolt fel i skelettet. Efter flera månader så blev det bra, och vi hann sedan starta en till tävling den 10e november - 8e plac i 1.00m. Dagen efter, den 11/11 - trasslar hon in sig i stängslet och skär upp ena bakbenet. Så nu står hon åter på boxvila och konvalescens i obestämd tid framöver - hon är en olycksfågel!

 

Men hoppa, det kan hon. Hon ställer upp i alla lägen och även om det borde vara omöjligt att hoppa vissa gånger så försöker hon i alla fall och lyckas kravla sig över ändå. Hon är världens snällaste häst, hon är pigg men inte stark, otittig men försiktig - och har ett stort hjärta (och enorma öron).